Hejdå, sa de.

Igår hade pastorskandidats-ettorna en liten fest för oss pastorskandidater som går i fyran och som nu slutar på skolan. Väldigt trevligt. Trerätters. Tävlingar. Förbön.

Ettorna Jonathan och Daniel grillar och kramar om mig.

Svårt med fokus.

Idag kom AnnaCarin till mig och Ida-Maria i skolan och övertalade oss om att åka till Drottningholm och titta på blommor. Så det gjorde vi. Det var trevligt. Många tulpaner.

Det känns lite som attvi redan slutat skolan. Det har vi inte. Jag har både arbete kvar att skriva och föreläsningar kvar att gå på. Men det är oerhört svårt att behålla fokus i skolan.

Andreas födelsedagshelg

Igår fyllde min man år. Och i helgen har han och jag varit lediga. Båda två. Samtidigt. Mycket att fira, alltså. Och det har vi gjort. Lördagen spenderade vi dagen i hemliga rum och på våra cyklar. Det var väldigt mysigt. Det var statens fastighetsverk som öppnade några rum runt om i landet som varit stängda för allmänheten. Men i lördags fick man alltså gå in i dem och dessutom annordnades guidade visningar och små föredrag. Min älskade man gillar hemliga rum. Jag gillar min älskade man. Bra dag för oss båda alltså.



På kvällen hade vi lite folk här hemma och åt mat och massa godis och chips och tittade på eurovision song contest. Det var väldigt trevligt. Och att Loreen vann var ju som grädde på moset.

Igår, söndag, satt vi också en hel del på våra cyklar. Drygt tre mil blev det för mig igår. I sommar tänkte vi 7-10 mil om dagen. Just nu försöker vi vänja våra kroppar vid cykling. Som knän och rumpor. Så vi försöker cykla mer och mer. Nu cyklar vi till något ställe och hoppar av cyklarna och gör något i några timmar och sen cyklar vi hem igen. Men i sommar tror jag att det bara kommer vara en sak som gäller: sitta på cyklarna mycket. Om vi bara ser till att inte hoppa av cyklarna för ofta så tror jag att det kan gå bra. Det, och att vi har bra vadderade cykelbyxor.

Plugg-hjälp!

Vattenflaska, kaffekopp och öronproppar. Bra att ha när man pluggar. Jag har kommit på att om jag har i öronpropparna så skärmar jag av omvärlden och pluggar bättre. Enkelt knep, bra resultat. Jag har därför alltid mina öronproppar med mig i väskan.

Oh snap!

Vad som inte fick plats...

Här är ett musikstycke och ett gäng musiker som jag önskade ha med på min och Andreas vigsel. Det blev tyvärr nedröstat. Men Andreas, dethär vill jag säga till dig:

Och trots att detta fantastiska musikstycke inte kom med så är jag så toknöjd med det som kom med. Det var fantastiskt! Både låtarna och musikerna. Helt perfekt!

Fler bilder

Om ni vill se fler bilder från ordinationsgudstjänten i väntan på söndagens gudstjänst så rekommenderar jag att ni kollar på blipastor.nu.

Stora bokbytardagen

Har ni hört att det är Stora bokbytardagen nu på fredag den 25 maj. Till exempel kan man gå till Sergels torg 15-18 eller på Ytterbyskolan (mitt gamla högstadium och arbetsplats) 11-13. bor du inte i närheten av dessa ställen? Det finns många fler, kolla upp det på hemsidan.

Ta med dig en god bok och gå dit och byt bort den, vet ja!

Fasadbokhylla. Snyggt, men inte så praktiskt, tänker jag...

Pastor Öst är här!

Nu är jag pastor!! Igår ordinerades jag till pastor inom Svenska Missionskyrkan och Gemensam framtid (som är arbetsnamnet på den nya kyrkan som jag nu tillhör eftersom Missionskyrkan inte längre finns. Mer om det en annan dag.). Igår ordinerades jag och mina nio klasskamrater till pastorer tillsammans med ett helt gäng diakoner. Det var riktigt mäktigt!  Gudstjänsten var i ett gigantiskt tält, jag tror att det rymmer 3000 personer. Och SVT var där och filmade, så om ni vill titta på gudstjänsten så går den på TV nu på söndag 10.00. Men framförallt så kändes det fint att ha representanter från massor av kyrkans församlingar som i torsdags tog beslut i sitt årsmöte om att man vill ha mig som pastor i sin kyrka och att de i söndags var där och bad för mig. Bättre start på ett yrkesliv får man leta efter!

Här gratulerar Rune oss direkt efter att vi blivit pastorer. Jag längst till höger (bokstavsordning, ni vet).

Här är kyrkans nya kyrkoledare Olle, Sofia och Lasse.

Här är min framtida Abra-kollega pastor Pär som gratulerar mig.

Ja, jag har nog inte outat det här på bloggen, men nu är det dags: Jag har fått jobb! Jag ska jobba som pastor med barn- och ungdomsinriktning i Abrahamsbergskyrkan här i Stockholm. Det känns så sjukt bra!

Skäms-listan

Jag har hört att det inte bara är jag som har en skäms-lista. En att göra-lista där sakerna som står på listan borde ha gjorts för skamligt länge sedan. Och på skäms-listan sår inte saker där det bara är jag som blir lidande, som att skriva PM eller gå till frisören, utan saker som om jag inte gör det så går det ut över andra.

Jag har just gjort en sån grej. Det tog en timme ungefär, och jag skulle ha gjort den för mååååååånga veckor sedan. Det gick så långt att jag flera gånger inte gjorde det för att jag skämdes över att jag inte gjort det än. Hur dum får man bli? Hur konstigt som helst! Och nu, när jag blivit påmind för tredje (tredje!!) gången och faktiskt tar tag i att göra det, så tar det bara en timme. Hur många timmar har jag inte haft över som jag kunde gjort det på tidigare?!

Jag gör såhär då och då. Inte lika ofta nu som förr. Men ändå då och då. Alldeles för ofta, alltså. Jag hoppas att jag från och med nu inte kommer göra såhär nåt mer. Att jag har lärt mig min läxa. För det är oerhört tungt att ha en skäms-lista. Och jag gillar inte att ha det tungt.

Nu ska jag äta lunch. Linssoppa.

Bio på en tisdag. Trevligt!

I går efter skolan så åkte jag och några klasskamrater in till Stockholm och fikade och gick på bio. Dark Shadows såg vi. Det var någon som twittrade om den häromdagen som sa typ "a movie with Johnny Depp in makeup directed by Tim Burton - why hasn't anyone thought about that before". Ganska roligt tycker jag.

Hur var den då? Jo, den var bra. Väldigt burtonesk. Och det är ju alltid väldigt trevligt. Jag gillart!

Blogg om att jag har bloggat

Idag gästbloggar jag på Josefines blogg. Det kan ni få läsa HÄR.

Josefine är klok nog att låna ut sin välbesökta blogg till ett stort gäng kvinnor för att blogga om hur det är att vara kvinna och ha en ledarroll i kyrkan. Här skriver hon varför hon gör det. Kolla in hennes blogg, och om ni bara vill läsa gästblogginläggen så har hon en lista med kategorier i högerspalt där en kategori heter "jag lånar ut bloggen" - klicka där så får ni gästblogginläggen i följd.

Tack Josefine för att jag får vara med. Och tack för den fina presentationen om mig, både texten och bilden.

Borsta borsta tänderna

I helgen läste jag i tidningen att nio av tio inte kan borsta tänderna. De borstar tänderna, men inte rätt. Jag tillhör den kategodi som är bäst på att borsta, nämligen kvinnor under 35 år, och jag tror faktiskt att jag är rätt bra på att borsta. Och tandtråda och skölja med flour. Två gånger om dagen, två minuter och borstar med två centimeter flourtandkräm gör jag, som de säger att man ska. (Men när jag använder min eltandborste kan jag ju inte kleta på två centimeter tandkräm, hur ska jag göra då? Linda, du kanske vet?!)

Bäst idag.

På dagens föreläsning sa föreläsaren bland annat "detta är en elefant, och det är ju en fågel som föder väldigt få ungar".

Det tyckte jag var dagens roligaste. Kanske förutom att jag faktiskt nu har skrivit klart mitt PM och således bara har fyra PM kvar att skriva innan sommaren. Hurra!

Inte roligare än man gör det.

Just nu har jag lite tråkigt. Men denna bilden är ju lite rolig. Nåt skoj ska man ju ha.

Ute å cyklar

Jag har köpt en ny cykel. Nu har jag alltså två. Jag har nu köpt en med fler växlar än jag är van vid. Och ingen fotbroms. Eller cykelkorg. Eller reflexer upptäckte jag, så det ska jag köpa till. Jag har redan utrustat den med fotstöd och pakethållare, för det behöver man ju.

Anledningen till att jag köpt en ny cykel är att jag och Andreas planerar en längre cykeltur i sommar, och jag bedömde det som att jag inte klarar av den turen med min treväxlade tantcykel med cykelkorg. Vi ska åka båt över till Helsingfors, cykla upp i Finland till Torneo, över till Sverige och Haparanda och sedan tillbaks till Stockholm. Så blir det när man gifter sig med Andreas Öst.

Häromkvällen tog vi ut våra cyklar och cyklade en liten runda. Det var väldigt fint väder och cykeln funkade hur bra som helst. För att kunna nörda ner oss extra mycket i vår cykeltur så har vi köpt de billigaste cykeldatorerna som Claes Ohlson erbjuder. Andreas har även skaffat en app om cykling som nu är hans nya favoritapp. Jag tror jag hoppar det. Det känns lite väl nördigt. Men jag tycker att det är roligt att veta att jag cyklade drygt två mil med en snitthastighet på 17,nånting km/h i måndags.

Vi kommer nog blogga eller twittra eller nåt under vår cykeltur, så ni får se hur det går för oss. Men det blir inte förrän i augusti, så ni behöver inte oroa er. Jag kommer hålla er uppdaterade fram tills dess.

Joel:
Jag äger två cyklar.

Andreas Öst gillar att semestra på energikrävande sätt.

Jag har ont i rumpan efter att ha cyklat två mil. Undrar hur det blir efter 180...

Mmm.... Muminkött

I helgen skulle jag varit iväg med pastorskandidaterna på pilgrimsvandring. Men eftersom jag fortfarande legat lite efter i skolan efter bröllopet så fick jag dispens för att vara hemma och plugga. Jag hade mycket hellre pilgrimsvandrat i solen med goda vänner än suttit i en tom skola och pluggat hela helgen. Men så fick det bli denna gången.

Hur som helst var det värt det eftersom jag nu inte längre ligger efter! Nu ligger jag i fas igen. Så oerhört skönt! Jag hoppas att jag aldrig mer ska ligga efter i skolan. Framförallt hoppas jag att jag kommer hinna skriva detdär PMet som ska in på fredag tills på fredag. Det hade varit guld.

Igår kväll pluggade jag inte. Då åkte jag hem till fina Angelica och åt mat (grekisk sallad och halloumi, eller muminkött som jag tycker är roligt att kalla det) och tittade på partiledardebatten.

Joel:
Jag har pluggat ikapp det jag låg efter med.
Jag tycker om halloumi.
Halloumi kan man kalla muminkött om man är lite tokrolig.

Tankar om att inte vara i kyrkan klockan 11 på söndag och hur det blir sen

Hela livet har jag varit kristen. Hela livet har gudstjänst klockan 11 på söndagar varit något av en självklarhet för mig. Mer eller mindre. Det är en viktig del av mitt liv. Jag trivs med att fira gudstjänst. Tillsammans med andra och med Gud. Jag träffar både Gud och andra på andra tider i veckan och på andra ställen än i kyrkan. Men söndagsgudstjänsten är viktig för mig. Det är då min vecka slutar och börjar. På något sätt. Det är en rytm i livet som jag verkligen uppskattar. En tid i veckan då jag inte behöver tänka på annat än livet, Gud, världen, mig, människorna. Inte behöver göra annat än att sjunga till Gud, att sjunga om Gud, att prata med Gud, att lyssna till Gud, att höra Gud genom andra, att läsa om Gud, att växa som människa tillsammans med Gud.

Ändå blir det  alldeles för ofta såhär. Att jag inte går till kyrkan. Det finns många anledningar till det. Jag kanske är iväg på något som gör att det inte finns tid till gudstjänst. Jag kanske har varit på gudstjänst i  veckan så jag tycker att jag redan "klarat av" det (men det är bara en dålig ursäkt som jag verkligen inte uppskattar). Idag har jag den absolut tråkigaste bortförklaringen: jag måste plugga för att jag ligger efter i skolan.

Jag gillar inte dethär. Inte alls! Det känns inte skönt. Jag tappar rytmen. Jag tappar mig själv. I vissa tider tappar jag nästan bort Gud också.

Jag träffade en gång en pastor som sa att han blev pastor för att han annars inte visste om han skulle gå på gudstjänst. Sån är inte jag! Ibland tänker jag att det nog skulle vara lättare för mig att fira gudstjänst om jag inte skulle bli pastor. För det är inte alltid roligt att fira gudstjänst i tjänsten. Man ska predika eller leda eller nåt annat. Det är naturligtvis lyxigt att få göra det på arbetstid, men det blir också arbete av det. Inte alltid skönt. Ganska ofta när jag har predikat på förmiddagen så går jag till 16.00-gudstjänst i Immanuelskyrkan i Stockholm. För där får jag vara och bara ta emot. Inte prestera. Det är skönt.

Jag funderar på hur jag ska göra när jag arbetar som pastor. Kommer jag att lära mig att slappna av och kunna ta emot bättre i gudstjänsten där jag medverkar? Eller kommer jag gå till Immanuel 153 då också? När jag flyttar ifrån Stockholm, vad gör jag då? TV- eller radiogudstjänsten kanske...

Många frågor. Jag får väl se.

Nåden i allt detta är ändå att var jag än är och gör, vilka bortförklaringar jag än har för att inte fira gudstjänst, hur stel i mitt gudstjänstfirande jag än är när jag är där, så vet jag att Gud är lika nära mig som alltid.

Du omger mig på alla sidor,

jag är helt i din hand.

Ps 193:5

Att ha rum för sovande vänner

En av alla bra saker med att ha ett gästrum är att man utan problem kan ha nattgäster. (En annan sak är att man kan ha ett rum där man förvarar mycket saker som man inte vill ha framme, som tex ovikt tvätt, en stor orange balansboll, tv, pärmar med viktiga papper och liknande). Jag och Andreas har nu i två nätter haft vännen (och magikern, tufft va?!) Samuel sovande hos oss. Och i helgen kommer Andreas paddelkompis (alltså snubben som Andreas träffade och paddlade med när han paddlade runt Sverige) Petter sova hos oss. Och för någon timme sedan fick jag ett sms från Ida-Maria där hon frågade om hon kunde sova hos oss onsdag-torsdag. Det kan hon. För vi har ett gästrum. Fantastiskt!

Samuel twittrade denna bild på mig i morse när vi satt och drack kaffe. Jag löser sudoku. Lägg gärna märke till mitt penn-grepp. Jag har alltid vetat att det är "fel", men det ser ju jättejättekonstigt ut! Inte undra på att mina låg- och mellanstadiefröknar tvingade mig att ha en grej på pennan för att jag skulle få "rätt" grepp. Men det hjälpte ju föga, som synes.

Helgen i korthet

Fantastiskt mottagande av Vännäs.

Sova på tåg, sova på golv, sova på golv, sova på golv, sova på golv, sova på tåg.

Massa unga engagerade equmenianer som tar kloka beslut.

Förhandlingar i plenum och förhandlingar på påverkanstorg.

Förhandlingar om regioner, om stadgar, om medlemsregister. Och mer.

Twitter hela tiden.

Mycket häng med fantastiska styrelsetjejerna Maja, Amanda och Ida.

Hejdå till Johan som ordförande. Hej till Ida.

När helgen var slut var det redan onsdag.