söndag 29 juli 2012

Kolhydratuppladdning ftw!

Josefine: Hur laddar ni inför cyklingen? Äter ni upp er på kolhydrater, eller?
Jag: Eh... nä, det gör vi inte... Eller... visst är socker kolhydrat?
Josefine: Ja.
Jag: Jo, då laddar jag med massa kolhydrater. 

Nu är det kanske inte så man menar med kolhydratuppladdning, men ändå. Och det kanske inte så mycket är att jag laddar som att jag återupptagit mitt sockerberoende. Jag har hela sommaren mölat i mig godis, glass, kakor och annat onyttigt med motiveringen "men jag ska ju cykla i en månad, så jag kommer antagligen gå ner alla kilon". Jag hoppas verkligen att jag gör det, för nu passar inte mina kläder längre. True story!

Josefine: Du kommer bli så sjukt tränad.
Jag: Ja, mina lår kommer bli biffiga, och inte såhär dallrigt biffiga som de är nu, utan jag tänker mig Anja Pärsson-biffiga.
Josefine: Du kommer inte få Anja Pärssons lår på en månad.
Jag: Joooo!!!
Josefine: Ja, ja, det blir nog bra. 

Japp, imorgon drar vi. Får se hur det blir. 

lördag 28 juli 2012

Packar.

Jag bloggar inte så mycket just nu. Det betyder att jag har bättre saker för mig än att blogga. Till exempel packa inför cykelsemestern. Här hemma ligger halvfulla packpåsar och cykelgrejor överallt. Det är mysigt och stökigt. Det ska bli skönt att komma iväg på måndag, då kan man ju inte komma på några till grejer som behöver fixas, då är det bara att köra.

Vi har inte bestämt resväg än, riktigt. Vi vet att vi kommer till Åbo, Finland och att vi ska cykla till Stockholm. I övrigt velar vi ganska mycket. Det beror på väder och rumpor och massa annat. Men jag tror det blir bra. 

Nu ska vi se på Bond, jag blev inspirerad av den fantastiska OS-invigningen. Om jag var lite anglofil innan så är det inget emot hur kär i Storbritannien jag blev av den fantastiska showen. Bond, suffragetter, JK Rowling och en gigantisk Voldemort, Mary Poppins och så vidare och så vidare. Till och med Mr Bean var rolig. Det enda jag saknade var Spice Girls återförening och John Cleeses Silly walk. 
Men nu: Bond!

tisdag 24 juli 2012

Trevligt att inte vara så trevlig.

Helgen var finfin. Jag och Andreas var i Alingsås och Kungälv och vi hann faktiskt umgås en hel del med våra båda familjer. Vi hann till och med att göra saker. Skyffla grus hos Östs med min svägerska (Andreas syster), svåger och deras tre grabbar. Och plocka jordgubbar med min mamma och svägerska (lillebrors sambo) som mamma göra sylt av och ge mig. Dessutom hann jag predika i Långared. Det var en trevlig helg.

Denna veckan kommer gå väldigt fort. Här ska planeras cykelsemester! Jag har redan lagt fram alla mina kläder som jag ska ha med mig. Och idag har jag pysslat om min cykel. Satt på en pakethållare till exempel. Jag kände mig oerhört händig. Vaktmästaren här i huset stannade och pratade verktyg med mig. Först frågade han om jag hade allt jag behövde ("ja, det har jag" sa jag) och sen berättade han om massa olika verktyg som jag högst troligt aldrig kommer använda. Då tänkte jag att ibland vore det trevligt att inte vara så trevlig.

lördag 21 juli 2012

Om mitt förhållande till böcker.

Det är ingen hemlighet att jag tycker om att läsa böcker. Jag odlar den bilden av mig själv så mycket jag kan. Jag tycker om att andra vet att jag tycker om att läsa böcker. Jag tycker om att ha en vräkig bokhylla som folk blir impade av när de kommer hem till mig. Jag tittar gärna på litteraturprogrammet Babel och berättar gärna för folk att jag gör det (fd Babel-programledaren Daniel Sjölin pratar om mig och mina likar i sitt sommarprat). Jag läser gärna bokbloggar och litteratursidorna i DN.
Tyvärr läser jag färre böcker än jag både ger sken av och vill. Jag prioriterar konstigt nog inte att läsa så mycket som jag vill. Jag skyller gärna på att jag läser så mycket i skolan att jag inte orkar läsa skönlitterärt också. Det stämmer kanske. Vi får se hur det blir nu när jag slutat skolan och ska jobba. Kanske kommer jag läsa mer då. Hoppas hoppas.

Här är min "vill läsa NU"-lista just nu:
Ingenbarnsland - Eija Hetekivi Olsson. Om Miira som växer upp i förorten Gårdsten, Göteborg och är arg på det mesta.
Var min präst - En munk från Östkyrkan. En liten bok om hur man är ledare i kyrkan.
Något att hoppas på när det värsta har hänt - Per Arne Dahl. Norsk präst som skriver om bla Utöya.
Dödssynden - Harper Lee. Klassiker från 1960 om rasism i södra USA.
Drömbokhandeln - Laurence Cossé. Om en bokhandel som bara säljer bra böcker. Och jag har hört skvallras om att det leder till mord.
Lärjungen - Michael Hjort / Hans Rosenfeldt. Deckare. Jag läste just deras första bok Det fördolda och den hade en väldigt skoj cliffhanger.

Efter denna lilla lista finns en närmast oändligt lång lista som heter "vill läsa SNART". Så snälla. Ge mig inga böcker i födelsedagspresent om de inte är väldigt väldigt bra. Men om de är det så vill jag absolut ha dem! Tillsammans med tid att läsa dem. Tack.

torsdag 19 juli 2012

Planer på att tälta.

Snart ska vi ut på tur, jag och Andreas. Förberedelserna är i full gång. En av sakerna vi har gjort är att slå upp det nya tältet för att se så det funkade. Det gjorde vi med det andra tältet också, men då gjorde vi det utomhus. Denna gången gjorde vi det inomhus. Det blev trångt.

onsdag 18 juli 2012

Ingen hybris nu, Maria.

Hjälp, min blogg fick just massa läsare. För att jag i mitt förra inlägg länkade till Ekot och de länkade tillbaks till mig, talade Andreas om. Det hade ju inte jag fattat att de skulle göra. Jag ville ju bara säga till er som ända läser min blogg hur jag ser på det. Men nu blev det såhär istället. Ja ja.
För att inte jag ska få hybris och tro att min blogg är intressantare än den är så postar jag här ett för omvärlden ett ganska meningslöst kort:
Detta är min gamla garderob hemma hos mamma och pappa. Där hänger Lars Winnerbäck som jag lyssnade mycket på i början av 2000-talet. Jag blev lite nostalgisk när jag såg det i helgen när jag var hemma, jag hade glömt bort att han hängde där. Dörren brukar ju vara stängd. Men när jag ändå fotade i garderoberna så passade jag på att fota pappas skjortor. Om möjligt ännu mindre intressant:

Shame on you, Ekot.

Idag har ekot berättat för hela svenska folket att Järfälla SMU tvingar barn att vara med i sin förening om man vill gå på kollo. Läs artikeln här. Artikeln innehåller dels en massa faktafel och är dels helt onödig. Läs om vad equmenia (som Järfälla SMU är en dal av) säger om detta här. Jag känner mig helt nöjd med deras svar, så jag kommer inte gå in på det här.
Men. De senaste två sommrarna har jag jobbat i och med Järfälla SMU när jag varit sommarpastor i Jakobsbergskyrkan och funnits med en hel del på deras kollo. Därför skulle jag vilja ge min bild av verksamheten.
I Järfälla finns många barn men inte så mycket för dem att göra på sommaren. Därför har Järfälla SMU under många år drivit ett dagkollo. Barn får komma ut till det vackra Bruket varje vardag 8.30-15.00 under två veckor och tillsammans med fyra unga ledare får de leka, spela, bada, paddla, äta och massa annat i sann SMU-anda (som betyder ungefär att alla får vara med och vi har roligt tillsammans). Detta sker i fyra perioder för barn som är mellan 7 och 12 år. För barn i högstadieåldern har de sex enveckorsperioder där man gör lite häftigare grejer, som att klättra i berg och paddla över till en ö och sova i vindskydd som man bygger själv.

För uppvuxna SMUare kanske det låter som helt vanliga scout-grejor. Och det är det. Inget konstigt alls. Men för barn som bor i betong är det hur häftigt som helst. För flyktingbarn som kommit till Sverige för ett halvår sedan är det som en helt ny och fantastisk sagovärld. För barn vars förälder inte har råd med en utlandssemester är detta guld. För barn som inte har några kompisar eller som är stökiga i skolan så är det väldigt bra att få vara i en liten grupp barn, mycket utomhus med många ledare som har tid och orkar med en.

Järfälla SMU gör ett riktigt bra jobb med sitt kollo. Ekot gör ett riktigt dåligt jobb med sin journalistik. Inte nog med att de har fel i vad de rapporterar, de solkar också ner vackra saker som Järfälla SMU gör inte för att de vill få medlemmar eller pengar, utan för att det behövs. Shame on you, Ekot.

tisdag 17 juli 2012

Ätbart på Hönö

Nu är jag hemma i Stockholm! Det känns som att jag varit borta hur länge som helst. Först tre veckor konfaläger och sen en vecka Hönökonferens. Det har varit väldigt trevligt. Jag, Ida-Maria, Malin och Daniel delade en lägenhet. Det var väldigt trevligt. När jag kom dit hade de just köpt 15 liter jordgubbar. Vi åt upp dem med glädje. Vi åt ganska mycket med glädje. Ida twittrade om att jag under hela Hönöveckan sågs fota mat. Här kommer lite av det jag åt:
Frukost. Fil med müsli och jordgubbar, juice och kaffe.
Jordgubbspaj gräddat i gjutjärnspanna. Väldigt gott.
En dag bjöd vi in lite folk på brunch. Väldigt gott. Speciellt god var smoothien som Ida-Maria gjorde genom att mosa jordgubbar med gaffel eftersom vi inte hade någon mixer.
Detta är några speciella kakor som inte är så söta som jag blev bjuden på i Magneskölds förtält. Jag kommer inte ihåg vad de heter tyvärr.
Ananaspaj i gjutjärnspannan. Också hemskt gott.
Förutom att äta var vi på väldigt mycket bibelstudium, seminarier och gudstjänster.Anledningarna till det myckna deltagandet har några olika anledningar: a) de var väldigt bra b) jag är nog lite nördig och c) det var inte så badvänligt väder. Hur som helst så uppskattade jag det väldigt mycket.

Fler Hönöbilder kommer så småningom.

måndag 9 juli 2012

Konfirmation

Igår firade jag att mina konfirmander konfirmerades. Det var festligt. Femton fina konfirmander. Tre veckor läger är över. Det är både väldigt skönt och lite sorgligt. De har varit väldigt fina allihop. Det är roligt att se hur mycket alla har vuxit under dessa tre veckor.

Här är tre av mina hjältar. Jenny som är musikern, Linda som varit fritidsledare och i bakgrunden den andra fritidsledaren Peter. De är fantastiska allihop, utan dem hade jag haft ett mycket tråkigare läger. Förutom dessa tre har pastor Pär, barn- och ungdomsledaren Sofia och bambatanterna Ylva och Daniel förgyllt mina veckor.
Nu är jag hemma, men om en kvart typ åker jag till Hönö för att konferensa. Lyssna på predikningar och ligga på klipporna tillsammans med Ida-Maria, Malin och Daniel och alla andra som vi kommer springa på. Och min erfarenhet säger att det kommer bli en och annan. Det var några år sedan jag var där, så det ska bli riktigt trevligt.

Hejdå, ses om en vecka.